Universidade Nacional Timor Lorosa’e (UNTL) nia Magnífiku Reitór Profesór Dr. Joviano António da Costa, M.Eng, ho Prezidente Repúblika, Dr. José Ramos Horta lansa livru tinan 50 ba independénsia ho tema “Cinquenta Anos Independência Uma Reflexão Nacional sobre Trajetória de Timor Leste “Recordar o Passado e Projectar o Futuro” iha Palásiu Prezidensial, Aitarak Laran, Díli (10/08).
Reitór hatete, hafoin tinan 50, Timoroan sira asume responsabilidade esensial hodi prezerva memoria nasional no asegura transmisaun istóriku ba jerasaun foun sira iha futuru.
“Proklamasaun Independénsia reprezenta momentu fundamental ba ita-nia istória, tanba ne’e ita iha responsabilidade atu prezerva ita-nia istória hodi proteje dokumentu, estuda akontesimentu ho rigor, valoriza diferente esperiensia. Tanba livru ne’e mós nu’udar espasu ida ba ensinu no formasaun, investigasaun akadémiku nian ba foinsa’e sira”, dehan Reitór.
Iha fatin hanesan Prezidente Repúblika hateten, luta tempu naruk independénsia Timor-Leste tinan 1975 nian katak, importante tebes atu publika livru ne’e, tanba nu’udar istoria ba sakrifisiu, luta na’in sira-nian.
“Momentu ne’ebá situasaun manas tebes, ami hasoru diplomata internasional sira hodi halo polítika ba independénsia Timor-Leste nian, maske tempu susar tebes, maibé ita esforsu makaas hodi halo diplomasia ba independénsia. Tanba ne’e mak diplomasia ne’e importante tebes ba relasaun internasional nian. Parabens ba peskizadór no investigadór sira, tanba maske iha difikuldade ba hakerek livru maibé ho esforsu makaas ohin lansa ona”, dehan Prezidente RDTL.
Peskizadór, Dr. Aurelio hatete, lansamentu ne’e laos hanesan serimónia de’it, maibé nu’udar reflesaun sientífika, halibur koñesimentu no fahe esperiénsia hodi produz obra koletiva, hodi sai debate akadémika.
“Livru ida ne’e kona-ba reflesaun ba tinan 50 nian, independénsia Timor-Leste. Husi luta-na’in sira no esforsu makaas harii nasaun ida liberdade ba ohin loron. Tanba ne’e obra ida-ne’e atu promove no prezerva istória no halo reflesaun klean ba funu to’o konkista”, dehan Profesór Aurelio.
Prosesu hakerek livru ne’e, hahú iha 2024 no remata iha tinan 2025 husi autór hamutuk na’in lima mak hanesan, Profesór Dr. Aurélio Sergio Cristovão, Profesór Amándio de Araújo Sarmento, Proresór Ivo Mateus Gonçalves da Cruz Fernandez, Saudozu José António Lourenço da Costa no Profesór Janio Tilman.
Partisipa husi Visereitór, Proreitór, Diretór Nacional, Diretór Sentru, Dekanu, Investigadór sira, dosente, estudante no konvidadu balu.